Avkastningskurvan varnar för recession i USA och i resten av världen!
Avkastningskurvan har du kanske inte hört talas om tidigare men Yield curve eller Yield-kurvan kanske du hört talas om tidigare.
Jag ska berätta för dig vad det rör sig om.

Det vi får i ränta på lån är en form av avkastning och obligationer är en typ av lån som du kan ge ett företag genom att köpa deras obligationer.
En annan form av lån är preferensaktier men det jag ska berätta om nu är statsobligationer som också är en form av lån fast det är ett lån till en stat eller med andra ord ett land som Sverige, till exempel.
Obligationer brukar ställas ut av ett land och kan ha olika lånetider förknippade med ett köp av en obligation.

Korta tider som några månader till längre tider om några år och upp till 10, 20 och 30 år är inte så ovanligt men 100 år är ovanligt men har skett.
Det vi nu ska titta extra noga på är skillnaderna mellan de korta och långa lånetidernas ränta.

Normalt kan man se att du får mer avkastning på dina obligationer som du köper med lång lånetid jämfört med om du köper en tremånaders obligation. Ja det är ju självklart utbrister du säkert då det förknippas med större risk att låna ut pengar under en längre tid.

Ju längre tiden obligationen är tänkt att vara utställd desto högre ränta (yield), avkastning får du som långivare.

Vid vissa tider som oftast inträffat ca ett halvt år till ett år innan en recession blivit ett faktum har kurvan vänt eller delvis vänt så att avkastningen är högre för de kortare obligationerna än för de längre obligationerna.
 
Det man brukar jämföra är 2 och 3 månaders obligationers avkastning med 10 års obligationers avkastning.
 
Nu är många länder redan i samma situation som USA eller snabbt på väg dit och du kan se här hur snabbt 10 åriga obligationen fallit i avkastning i USA och nu även obligationer med 20 års löptid.
 
Man brukar jämföra så att man tar avkastningsräntan för den 10 åriga obligationen, minus avkastningsräntan för 3 månaders obligationen och om det då blir ett negativt svar så är vi i en situation som brukar förvarna om en kommande recession.
Varar det mer än 3 månader så är det mycket, mycket hög sannolikhet om vi ser tillbaka på tidigare recessioner och kopplingen till avkastningskurvan.

Om ett lands BNP ökar med 2,4% som det gjorde under 2018 och inflationen under samma år var 2,2% har vi en intressant fråga.
Vad är egentligen den verkliga bruttonationalprodukten värd.
Jo det får du om du tar BNP förändringen, minus inflationen som i siffror blir 2,4 - 2,2 = 0,2%. Verklig ökning är då 0,2%.
 
Om du köper en obligation som ett företag ger ut eller en preferensaktie bör du göra samma analys.
Om avkastningen är 3,0% per år och vi har en inflation på 2,2% per år blir avkastningen endast 0,8% per år.
Köper du i stället en Statsobligation som nu har på tre månader en negativ avkastning om – 0,401% och om du köper en på 6 månaders löptid är avkastningen – 0,400% på två år har vi nu en avkastning om – 0,559%. Alla dessa är negativa vilket många länder har.
Detta låter väl konstigt?

Men på två år blir den verkliga avkastningen – 0,559 – 2,20 = - 2,759%.
Du förlorar alltså 2,759% per år om inflationen är den samma.
Obligationen med 10 års löptid har en avkastning om 0,086% och om man lyckas hålla samma inflation under dessa tio åren blir din avkastning 0,086 – 2,20 = - 2,286% per år.
 
Om vi tittar på aktier med utdelning och tar Volvo som exempel med direktavkastningen 6,86% och drar bort inflationen 2,20% blir det kvar en verklig avkastning om 4,66%.
Man kan också titta på aktiers eller fonders utveckling av priset och med dagens bättre bankräntor om 4% minus 2,2% får vi en verklig avkastning på bankkontot med 1,8%.
Har du dina besparingar på ett sparkonto som inte har någon ränta blir resultatet efter ett år en ren förlust på 2,2%.

Vill du läsa ännu mer?  Börja prenumerera på Aktiebrevet som är helt gratis och kan innehålla kunskaper du inte har råd att vara utan.
https://www.aktierea.se/prenumerera-23120817
 

Texten här ovan i bilden är en uppmaning till dig att inte slösa bort din tid som investerare.
Många tror att allt kommer fortsätta som det gjort länge nu.
Många tror att en svacka i ekonomin bara är en svacka i ekonomin.
Många förstår inte hur allvarlig situationen i världsekonomin är nu.
Många tror att Sveriges ekonomi är så bra att vi inte drabbas.

Slösa därför inte bort tiden du också!
Gå inte miste om de möjligheter en kris kan ge dig!
Att investera klokt vid en kris kräver två saker:
1. Kloka beslut, utan psykologiska feltänk BIAS.
2. Du behöver friska pengar att genomföra investeringar med.

Det du därför behöver göra är att investera i kunskaper så att du kan fatta kloka beslut och du behöver se till att du investerar i något som är billigt nu och som vid en kris stiger kraftigt i pris så att du kan ha friska pengar att kunna investera i vanliga aktier efter kraschen.

Kollapsen i USA:s statsobligationsräntorna under maj var en tydlig signal om att investerarna är rädda att aktiemarknaden kan vara på väg mot betydligt lägre priser. Utsikterna försämras av två huvudorsaker. För det första finns det en verklig möjlighet att Kina kommer att vidta åtgärder som kraftigt minskar intäkterna för amerikanska företag vilka gör affärer med Kina. För det andra, den globala ekonomin saktar ned snabbt och kan snart vara i recession världen över.

De fyra farligaste orden vid investering är “this time it’s different” som på svenska blir "nu är det annorlunda," enligt John Templeton, den ansedda 74-åriga förvaltaren av fonder.
På börsen, vid toppar och bottnar använder investerare undantagslöst denna mening för att motivera sina känslostyrda beslut.
Känslor kan ställa till det för oss investerare och därför är fakta så mycket bättre att hålla sig till.
Jag ska berätta i nummer 65 av Aktiebrevet om en sak som statistiskt har gett en indikation på att en recession är på ingående och ger också en möjlig tid för när det kan ske.

För dig som inte läst mina brev tidigare ska jag nämna att jag håller fast vid att vi inte kan spå in i framtiden. Men vi vet att fakta är bra och faktum är att detta har skett en tid innan en recession är en sanning, men därmed inte sagt att det kommer ske denna gång.
Men de senaste 17 gångerna har det skett. På grund av tidigare händelser kan vi ändå dra slutsatsen att vi bör vara förberedda på att det kan hända igen och att det inte är annorlunda denna gången.
 

Men du har fått en varning
som du kan ta till dig eller strunta i, valet är ditt
du är också ansvarig för resultatet som du får.

Har du inte börjat prenumerera på Aktiebrevet som är helt gratis kan du börja nu. Klicka bara på knappen nedan och ange den E-adress du vill ha breven till så får du möjlighet att läsa vidare om denna varning som marknaden bjuder oss på så att du kan förbereda dig på bästa sätt.
https://www.aktierea.se/prenumerera-23120817

Du har säkert hört eller läst om bröderna Hunt.
Nelson Bunker Hunt och hans bror William var några av de rikaste personerna i världen på 1960-talet.
Familjen var en olje-familj från Texas men de hade gjort investeringar i oljeutvinning i Libyen vilket gjorde familjen Hunt till miljardär.
Hunt var orolig för att inflationen skulle äta upp familjens förmögenhet efter att Libyens ledare Moammar Khadaffi nationaliserade oljan i landet 1973 och Hunts fick lämna Libyen.
 
De började köpa silver som skydd mot inflationen.
Valet av silver var naturligt då centralbankerna köpte guld och därmed kunde påverka priset men silver var vid denna tidpunkt inte så intressant för centralbankerna.
En kort beskrivning av vad som hände var att Hunt köpte mycket silver och terminskontrakt och började till och med låna valuta för att köpa ännu mer, vilket gjorde att marknaden dödades för att det inte fanns så mycket kvar på marknaden för andra investerare.
De kontrollerade ungefär en tredjedel av allt det silver som fanns på marknaden.
 
För att minska sin överbelåning tvingades bröderna börja sälja av en stor del av silver och kontrakt med följd att kursen sjönk kraftigt.
Resultatet blev att Hunts anklagades för att manipulera priset på marknaden och åtalades.
 
Bröderna Hunt försattes i konkurs och dessutom förlorade målet.
Silver är bra skydd mot kriser men att låna och köpa mycket silver är riskfyllt.
Känslor var det som styrde bröderna Hunt..
 
Det som inte är lika känt är att Warren Buffett också intresserade sig för silver redan på 1960-talet inspirerad av Hunt.
Han köpte ungefär lika mycket silver och efter trettio år hade han 100 milj. ounce som han sålde 2005 för $ 250 milj. USD i vinst.
 
Han sålde lite för tidigt för sedan kom en större uppgång fram till 2011.
Men även Buffett drabbades av otålighet och viljan att ta hem vinsten för tidigt (BIAS) 2005 stod priset i 7,50 men 2011 var priset på silver 40,00.
Han var inte så bra på att bedöma spekulativa boomers början och slut när det gäller ädelmetaller.
 
Ett uttryck för detta är väl när han kallar silver ”en vara som är livlös i evighet” (Surt sa räven!)
 
Känslor var det som styrde Warren Buffett.

Konsten är inte att ha rätt utan konsten är att ha mer rätt än de andra på aktiemarknaden!
Glad påsk till er alla från Jan Öberg!

Guld och silver hade varit pengar i flera tusen år.
USA:s president Richard M. Nixon (USA:s president 1969 – 1974) meddelade de amerikanska invånarna och resten av världen 1971, att kopplingen mellan U.S.Dollarn och guldreserven tillfälligt skulle stängas.
Guldmyntsfoten övergavs, något som brukar kallas för ”Nixonchocken”
Staten garanterade inte längre dollarvärdet med ett fast inlösenpris i guld.
Då blev i ett enda drag all valuta i världen så kallad fiatvaluta på grund av att andra valutor hade kopplat sin valuta till dollarn och därigenom hade en form av guldmyntsfot via U.S.Dollarn.
 
FIAT-valuta är kort beskrivet en valuta som bara har ett värde så länge vi tror att det har ett värde och accepterar valutan som betalningsmedel.
Idag finns det ingen större valuta som är uppbackad av något med eget värde som guld eller silver.
Förlorar folket tron på valutan kan värdet rasa till noll, (0).
Detta ”experiment” som skulle vara under en kort tid pågår fortfarande och har inneburit en ostabilare situation med fler kriser kopplade till ekonomin i olika former.
 
Ädelmetallerna har ett eget värde som bevarar din ekonomi mot minskat värde i valutan och inflationen.
 
En svår sak som du bör försöka förstå är att det vi kallar priset på guld egentligen är växlingskursen mellan guldet inneboende värde och fiatvalutans fiktiva värde.
Det är alltså priset på fiatvalutan vägt i guld som avses. Detta gäller även silverpriset på motsvarande sätt.
 
Att trycka ny fiatvaluta på papper eller digitalt späder ut mängden valuta i världen och i varje enskilt land.
Utspädning av valuta skapar inflationstryck på prissättningen av varor och tjänster.
 
Som försäkring mot effekter av inflation och det är också en efterfrågan som försäkring moteffekter av deflation.
Ytterligare ett tillfälle då guld fungerar som försäkring mot oönskade effekter är vid politisk osäkerhet, instabilitet och systemrisk.
 
På senare tid har intresset för ädelmetallerna ökat mycket. Centralbanker har sedan 2008 visat stort intresse för guld och även silver.
Konsumtionen för guld är främst till smycken som gåva eller för eget bruk med ett värde som försäkring samtidigt och kan betraktas som en investering.
Kina och Indien står för en stor del av efterfrågan på marknaden.
Nu är ädelmetallerna en form av försäkring som du behöver teckna innan en krasch är ett faktum. Jag tror att den tiden är nu och inte senare än nu.
Som investering bör man tänka på att ädelmetallgruvor som är bra brukar vid uppgång i spotpriset på ädelmetallen öka med en hävstångseffekt vilket gör att dessa gruvor i början på en uppgång kan vara en bättre investering än fysisk metall.
Men att köpa aktier i aktiebolag innebär också en bolagsrisk som du behöver ta ställning till och köper du på utländska börser finns det också en valutarisk att ta hänsyn till.
 
Det är en viktig faktor att marknaden för guldet är så liten att det behövs inte så mycket valuta som söker sig till den marknaden för att priset på både guldet ska stiga enormt mycket.
På grund av det enormt låga priset på ädelmetallerna och även då guldet
Har vi en låg risk för förluster i fysisk form och relativt låg risk för förluster vid köp av bra ädelmetallgruvor i dessa tider.
 
Varför ska just du investera i guld?
Det är en naturlig fråga från många investerare på aktiemarknaden. ”Varför man skulle investera i en råvara när aktier är så bra.”
 
Det är en befogad fråga då guldmarknaden är som jag skrivit en mycket liten marknad och har inte samma tradition i Sverige som i många andra länder.
 
Men just nu finns det flera saker som gör att du borde snabbt lära dig mer om detta med guld och gärna göra en investering. Inte minst är det en viktig orsak att priset stiger men en känd investerare har vid något tillfälle sagt att den sämsta orsaken till att köpa en aktie är för att priset stiger.
Men om du köper för att aktien är mycket billig då har du en mycket bättre orsak att köpa för nu är det AktieREA på ädelmetallerna.

Det är många insatta som rekommenderar investering av både guld och silver som en försäkring mot nedgång i ekonomin.
Utöver detta rekommenderas även investering i bra guldgruvor.
 
Det är svårt att finna något annat än guld och silver att investera i som har en större skillnad mellan dagens pris och det fundamentala faktorer som borde ge ett högre pris snart.
 Om man summerar alla orsakerna till varför man bör investera i guld och det bara går hälften så bra som orsakerna kan få oss att tro bör guld ändå vara en mycket bra investering detta årtiondet.

Vill du veta vad som är de viktigaste orsakerna att börja investera i guld och guldgruvor klicka då på knappen nedan då får du också reda på vilka gruvbolag som jag äger aktier i också.   Vad har du att förlora? Klicka!

Att investera med vinst.  Del 1.
Aktier framhålls ofta som den bästa investeringen långsiktigt.
Det stämmer!

Men att investera i aktier är också förknippat med en viss risk att förlora pengar.
En ofta framförd åsikt är att du måste ta en viss risk för att tjäna pengar på börsen.
Det händer också att det framhålls som en sanning att ju högre risk du tar desto högre vinst kan du förvänta dig.
Det du behöver förstå, är att ju högre risk du tar desto högre är faktiskt risken att förlora pengar på dina investeringar.
Det viktigaste i denna fråga är att om du förlorar pengar på din investering så är det svårare att i slutändan sitta tryggt med en rejäl vinst på dina investeringar.
Att investera i riskfyllda aktier är riskfyllt, annars skulle det inte kallas riskfyllda aktier.
Alla aktier är mer riskfyllda än normalt vid vissa tidpunkter än vid andra tider.
När börsen eller enskilda aktier har högt pris efter en längre uppgång ökar också risken.
Tyvärr är det många nybörjare som lockas av uppåtgående börskurser.
Det som dessutom är mer skrämmande är att även de med ganska stor erfarenhet också lockas av dessa uppåtgående börskurser.
 
Därmed ökar också risken!
 
Det är mycket vanligt att vi människor följer den stora massan i många sammanhang, även på börsen.
Det är lättast att tro att ”alla andra har säkert rätt.”
 
Vi människor har svårt att göra tvärt om, att investera i något som gått ner i pris är mycket svårare än att investera i något som gått upp i pris.

Alla vet att för att tjäna pengar på börsen ska du köpa när priset är lågt och sälja när priset är högt.

Men om du tänker efter, hur du själv brukar göra, tror jag att det är många som inte gör så, för att man tänker fel.
 
Det framhävs ofta även att trenden är din vän.
Det stämmer säkert ända fram till då det inte längre är så.
Då kan man förlora pengar.
Ofta behöver det gå en tid innan du kan se en trend som etablerat sig och då kan det vara nära slutet på trenden.
Har en uppåtgående trend varit ett tag så strömmar nya investerare till. Därmed ökar risken mer och mer.
Höga priser är förknippat med hög risk. Låga priser är förknippat med låg risk. Viktigt är att komma ihåg också att bra bolag innebär lägre risk men sämre bolag innebär högre risk, medan sämre bolag eller oprövade nya bolag också ökar risken.
 
Det du bör satsa på är alltså bra, beprövade bolag som går med vinst när priset på dessa bolag är lågt.
 
Den bästa investering du kan göra är att utbilda dig själv så att du med kunskap och viljestyrka kan motstå alla falska myter om investering och agera sunt på aktiemarknaden.
Börja prenumerera gratis på Aktiebrevet!
Innehåller kunskaper du inte har råd att vara utan!
Lycka till!

Under den större delen av människans historia har förhållandet mellan guldets pris och priset på silver varit i genomsnitt 12 – 16 gånger högre pris på guldet. Det brukar benämnas som Gold-Silver-Ratio,(Guld-Silver indexet) och skrivs till exempel  16:1 vilket betyder att priset på en ounz guld är 16 gånger högre än priset på en ounz silver.
 
Vill du lära dig mer om silver och se några bra tipps om silveraktier som kan vara årtiondets bästa investering?
Börja då prenumerera på Aktiebrevet helt gratis!
Men jag vill varna dig att det kan innehålla spår av kunskaper du inte har råd att vara utan!