I det senaste numret av AKTIEBREVET NR 71 skriver jag lite mer om vilken investering jag tror mest på just nu och lite om BÖRSPSYKOLOGI.
 
Någon frågade på ett forum varför börsen gör som den gör och har gjort den senaste tiden trots alla varningar om nedgång i ekonomin.
 
Svaret är ganska enkelt.
Med ett växande allmänt deltagande i slutskedet i finansiella bubblor får vi en sociopsykologisk förklaring varför bubblor uppstår. Alla diskuterar den aktuella finansiella tillgången som bubblan är föremål för och ju fler som deltar desto starkare blir signalen. Få vågar stå utanför investeringen FOMO.

Dessutom är det få som förstår att de är i en bubbla.
Vissa verkar tro att en bubbla är bara när den spricker, men det är när bubblan byggs upp och växer som du eventuellt är i en bubbla.
När bubblan har spruckit så är du inte längre i en bubbla utan i en björnmarknad som kan vara både djup och lång.
 
Du tillhör en grupp när du investerar på aktiemarknaden.
Gruppen består av många personer som agerar och därmed är också gruppens påverkan stark på dig som individ.
Vid ökad osäkerhet på marknaden ökar också grupptänkandet och vi lutar oss mot vad övriga aktörer tycker och hur de agerar. Det innebär att flockbeteendet ökar vid större osäkerhet och vi följer då gruppen av investerare som vi tillhör.

Det känns bättre att ha fel tillsammans med andra, som gör samma fel, än att gå egna vägar och råka ha fel ensam.
Vi har en tendens att förlita oss mer på auktoriteter som ”börsexperter” och aktieanalytiker.

Detta kan gälla också de som använder fina fackuttryck som låter vederhäftiga och som visas för andra ”experter”.
Marknaden påverkas enormt mycket av psykologi.
 
Men det går att vara smartare än marknadens genomsnitt som vi i olika former kallar index, men det visste du väl redan.

En sekulär trend som vi är inne i är en långvarig uppgång i ädelmetallen guld som jag berättat om många gånger men inte kopplat det till en trend tidigare. Jag ville berätta först vad en sekulär trend är innan jag beskrev för dig att så är fallet.
 
Jag ser växande bevis på en konjunkturnedgång trots oöverträffad inflation av valuta sedan förra stora krisen, vilket innebär att en ny kredit-och systemkris blir allt mer trolig.

Vid ett försök att förhindra att en ny kris utvecklas måste det den här gången tillföras enorma mängder valuta av myndigheterna och centralbankerna.

Ökningen av priset på guld och silver sedan december 2015 och dess break-out i år från en treårig konsolideringsperiod, bekräftar att riskerna för att en kredit- och systemkris som undergräver fiatvalutorna har ökat under denna tid.

Vill du läsa ännu mer?  Börja prenumerera på Aktiebrevet som är helt gratis och kan innehålla kunskaper du inte har råd att vara utan.
https://www.aktierea.se/prenumerera-23120817

En sekulär trend är en trend som vara under en längre tid om flera år.
Många har lärt sig att vi inte kan spå i framtiden vilket jag hävdar är helt sant. Men jag vill göra ett undantag när det gäller ekonomin under en längre tid som också då speglar av sig på börsen.

Det är helt riktigt att vi inte kan spå en aktiekurs för ett bolag eller ett helt index i morgon, nästa vecka eller inte heller nästa månad. Vi kan inte heller förutsäga om det ska gå upp eller ner heller.
Men när det gäller den sekulära trenden vet vi att efter en längre nedgång kommer en ännu längre uppgång.
Efter den kommer sedan en sekulär nedgång igen.

Jag berättar mer om detta i senaste numret av Aktiebrevet Nr 70.
 
Ibland jämför man utvecklingen mellan att investera i aktier genom att välja ett index som man jämför med att köpa guld eller silver.
Det är som att jämföra äpplen och päron som man populärt brukar uttrycka det.
En rättvis jämförelse blir det inte då guld är en valuta och så kallade riktiga pengar.
Ska vi göra en rättvis jämförelse får vi fiktivt köpa en aktie (index) för X kronor. Sedan får vi fiktivt köpa guld för X kronor enligt spotpriset.
Detta utvecklar jag lite mer i Aktiebrevet Nr 70 också.

Är du inte prenumerant men vill läsa mer om detta kan du starta en prenumeration som är helt gratis och läsa senaste Aktiebrevet och alla tidigare nummer också.
Som jag skrev så är det helt utan någon kostnad!

Du får kunskaper som du inte har råd att vara utan!

//Jan Öberg

”Tack för en väldigt välskriven, lättförståelig och övergripande bok."
 

"Jag har läst en hel del böcker nu på senare tid om aktier, men med en lätt släng av koncentrationssvårigheter så var din bok överlägset lättast att förstå och ta till sig.
Lagom kunskapsnivå, lätt språk och inte för mycket text. Kort, konkret och väldigt tydlig, perfekt för mitt tycke!”

”Åter igen, tack för en lysande bok!
Du bevisar verkligen att aktiehandel inte bara är för utbildade börshajar utan något alla kan lyckas med!”

/Johan
 

Avkastningskurvan varnar för recession i USA och i resten av världen!
Avkastningskurvan har du kanske inte hört talas om tidigare men Yield curve eller Yield-kurvan kanske du hört talas om tidigare.
Jag ska berätta för dig vad det rör sig om.

Det vi får i ränta på lån är en form av avkastning och obligationer är en typ av lån som du kan ge ett företag genom att köpa deras obligationer.
En annan form av lån är preferensaktier men det jag ska berätta om nu är statsobligationer som också är en form av lån fast det är ett lån till en stat eller med andra ord ett land som Sverige, till exempel.
Obligationer brukar ställas ut av ett land och kan ha olika lånetider förknippade med ett köp av en obligation.

Korta tider som några månader till längre tider om några år och upp till 10, 20 och 30 år är inte så ovanligt men 100 år är ovanligt men har skett.
Det vi nu ska titta extra noga på är skillnaderna mellan de korta och långa lånetidernas ränta.

Normalt kan man se att du får mer avkastning på dina obligationer som du köper med lång lånetid jämfört med om du köper en tremånaders obligation. Ja det är ju självklart utbrister du säkert då det förknippas med större risk att låna ut pengar under en längre tid.

Ju längre tiden obligationen är tänkt att vara utställd desto högre ränta (yield), avkastning får du som långivare.

Vid vissa tider som oftast inträffat ca ett halvt år till ett år innan en recession blivit ett faktum har kurvan vänt eller delvis vänt så att avkastningen är högre för de kortare obligationerna än för de längre obligationerna.
 
Det man brukar jämföra är 2 och 3 månaders obligationers avkastning med 10 års obligationers avkastning.
 
Nu är många länder redan i samma situation som USA eller snabbt på väg dit och du kan se här hur snabbt 10 åriga obligationen fallit i avkastning i USA och nu även obligationer med 20 års löptid.
 
Man brukar jämföra så att man tar avkastningsräntan för den 10 åriga obligationen, minus avkastningsräntan för 3 månaders obligationen och om det då blir ett negativt svar så är vi i en situation som brukar förvarna om en kommande recession.
Varar det mer än 3 månader så är det mycket, mycket hög sannolikhet om vi ser tillbaka på tidigare recessioner och kopplingen till avkastningskurvan.

Om ett lands BNP ökar med 2,4% som det gjorde under 2018 och inflationen under samma år var 2,2% har vi en intressant fråga.
Vad är egentligen den verkliga bruttonationalprodukten värd.
Jo det får du om du tar BNP förändringen, minus inflationen som i siffror blir 2,4 - 2,2 = 0,2%. Verklig ökning är då 0,2%.
 
Om du köper en obligation som ett företag ger ut eller en preferensaktie bör du göra samma analys.
Om avkastningen är 3,0% per år och vi har en inflation på 2,2% per år blir avkastningen endast 0,8% per år.
Köper du i stället en Statsobligation som nu har på tre månader en negativ avkastning om – 0,401% och om du köper en på 6 månaders löptid är avkastningen – 0,400% på två år har vi nu en avkastning om – 0,559%. Alla dessa är negativa vilket många länder har.
Detta låter väl konstigt?

Men på två år blir den verkliga avkastningen – 0,559 – 2,20 = - 2,759%.
Du förlorar alltså 2,759% per år om inflationen är den samma.
Obligationen med 10 års löptid har en avkastning om 0,086% och om man lyckas hålla samma inflation under dessa tio åren blir din avkastning 0,086 – 2,20 = - 2,286% per år.
 
Om vi tittar på aktier med utdelning och tar Volvo som exempel med direktavkastningen 6,86% och drar bort inflationen 2,20% blir det kvar en verklig avkastning om 4,66%.
Man kan också titta på aktiers eller fonders utveckling av priset och med dagens bättre bankräntor om 4% minus 2,2% får vi en verklig avkastning på bankkontot med 1,8%.
Har du dina besparingar på ett sparkonto som inte har någon ränta blir resultatet efter ett år en ren förlust på 2,2%.

Vill du läsa ännu mer?  Börja prenumerera på Aktiebrevet som är helt gratis och kan innehålla kunskaper du inte har råd att vara utan.
https://www.aktierea.se/prenumerera-23120817
 

Texten här ovan i bilden är en uppmaning till dig att inte slösa bort din tid som investerare.
Många tror att allt kommer fortsätta som det gjort länge nu.
Många tror att en svacka i ekonomin bara är en svacka i ekonomin.
Många förstår inte hur allvarlig situationen i världsekonomin är nu.
Många tror att Sveriges ekonomi är så bra att vi inte drabbas.

Slösa därför inte bort tiden du också!
Gå inte miste om de möjligheter en kris kan ge dig!
Att investera klokt vid en kris kräver två saker:
1. Kloka beslut, utan psykologiska feltänk BIAS.
2. Du behöver friska pengar att genomföra investeringar med.

Det du därför behöver göra är att investera i kunskaper så att du kan fatta kloka beslut och du behöver se till att du investerar i något som är billigt nu och som vid en kris stiger kraftigt i pris så att du kan ha friska pengar att kunna investera i vanliga aktier efter kraschen.

Kollapsen i USA:s statsobligationsräntorna under maj var en tydlig signal om att investerarna är rädda att aktiemarknaden kan vara på väg mot betydligt lägre priser. Utsikterna försämras av två huvudorsaker. För det första finns det en verklig möjlighet att Kina kommer att vidta åtgärder som kraftigt minskar intäkterna för amerikanska företag vilka gör affärer med Kina. För det andra, den globala ekonomin saktar ned snabbt och kan snart vara i recession världen över.

De fyra farligaste orden vid investering är “this time it’s different” som på svenska blir "nu är det annorlunda," enligt John Templeton, den ansedda 74-åriga förvaltaren av fonder.
På börsen, vid toppar och bottnar använder investerare undantagslöst denna mening för att motivera sina känslostyrda beslut.
Känslor kan ställa till det för oss investerare och därför är fakta så mycket bättre att hålla sig till.
Jag ska berätta i nummer 65 av Aktiebrevet om en sak som statistiskt har gett en indikation på att en recession är på ingående och ger också en möjlig tid för när det kan ske.

För dig som inte läst mina brev tidigare ska jag nämna att jag håller fast vid att vi inte kan spå in i framtiden. Men vi vet att fakta är bra och faktum är att detta har skett en tid innan en recession är en sanning, men därmed inte sagt att det kommer ske denna gång.
Men de senaste 17 gångerna har det skett. På grund av tidigare händelser kan vi ändå dra slutsatsen att vi bör vara förberedda på att det kan hända igen och att det inte är annorlunda denna gången.
 

Men du har fått en varning
som du kan ta till dig eller strunta i, valet är ditt
du är också ansvarig för resultatet som du får.

Har du inte börjat prenumerera på Aktiebrevet som är helt gratis kan du börja nu. Klicka bara på knappen nedan och ange den E-adress du vill ha breven till så får du möjlighet att läsa vidare om denna varning som marknaden bjuder oss på så att du kan förbereda dig på bästa sätt.
https://www.aktierea.se/prenumerera-23120817

Du har säkert hört eller läst om bröderna Hunt.
Nelson Bunker Hunt och hans bror William var några av de rikaste personerna i världen på 1960-talet.
Familjen var en olje-familj från Texas men de hade gjort investeringar i oljeutvinning i Libyen vilket gjorde familjen Hunt till miljardär.
Hunt var orolig för att inflationen skulle äta upp familjens förmögenhet efter att Libyens ledare Moammar Khadaffi nationaliserade oljan i landet 1973 och Hunts fick lämna Libyen.
 
De började köpa silver som skydd mot inflationen.
Valet av silver var naturligt då centralbankerna köpte guld och därmed kunde påverka priset men silver var vid denna tidpunkt inte så intressant för centralbankerna.
En kort beskrivning av vad som hände var att Hunt köpte mycket silver och terminskontrakt och började till och med låna valuta för att köpa ännu mer, vilket gjorde att marknaden dödades för att det inte fanns så mycket kvar på marknaden för andra investerare.
De kontrollerade ungefär en tredjedel av allt det silver som fanns på marknaden.
 
För att minska sin överbelåning tvingades bröderna börja sälja av en stor del av silver och kontrakt med följd att kursen sjönk kraftigt.
Resultatet blev att Hunts anklagades för att manipulera priset på marknaden och åtalades.
 
Bröderna Hunt försattes i konkurs och dessutom förlorade målet.
Silver är bra skydd mot kriser men att låna och köpa mycket silver är riskfyllt.
Känslor var det som styrde bröderna Hunt..
 
Det som inte är lika känt är att Warren Buffett också intresserade sig för silver redan på 1960-talet inspirerad av Hunt.
Han köpte ungefär lika mycket silver och efter trettio år hade han 100 milj. ounce som han sålde 2005 för $ 250 milj. USD i vinst.
 
Han sålde lite för tidigt för sedan kom en större uppgång fram till 2011.
Men även Buffett drabbades av otålighet och viljan att ta hem vinsten för tidigt (BIAS) 2005 stod priset i 7,50 men 2011 var priset på silver 40,00.
Han var inte så bra på att bedöma spekulativa boomers början och slut när det gäller ädelmetaller.
 
Ett uttryck för detta är väl när han kallar silver ”en vara som är livlös i evighet” (Surt sa räven!)
 
Känslor var det som styrde Warren Buffett.

Konsten är inte att ha rätt utan konsten är att ha mer rätt än de andra på aktiemarknaden!
Glad påsk till er alla från Jan Öberg!